Etiketter

,

Jag tror att för alla som kämpar med svårigheter att bli med barn så finns det många förbjudna tankar. Detta är någonting som man måste hantera och bearbeta då det kan vara ruskigt jobbigt. De här känslorna handlar inte om logik på någon nivå och det handlar inte om att se ner på andra människor. Det är rena känslor! Och jag tror att vi måste ta upp dessa känslor och diskutera dem. Att bara trycka undan och försöka gömma dem förvärrar nog bara situationen.

Avundsjuka. Varför? Varför ska det vara så lätt för vissa att bli gravida? Det är så orättvist! När man hör om de som väntar sitt sjätte barn tänker jag att varför kunde inte jag fått det barnet istället?

Ilska. Personer som gör abort för att det inte passar med barn just för tillfället. Som tycker att 2 år mellan syskon är för nära och gärna vill att det ska vara 3 år mellan barnen. Och som därför gör abort för att behålla ett foster senare.

Sorg. Sorgen över att kroppen inte duger, att den inte fungerar som den ska. Sorgen att inse att det som ses som en så självklar del av livet inte är en del av mitt liv.

Längtan. Denna känsla kanske inte är så förbjuden utan mer förväntad. Men det kan ändå vara svårt för andra, de som blir med barn när ”de känner för det”, att förstå. Att denna längtan växer sig på något vis ännu starkare när hinder uppstår. Att kampen i sig kan öka längtan efter ett litet liv.

Men det finns också mycket glädje. Över känslan när man träffar en nära väns barn för första gången. När man får hålla det lilla livet i sin famn och känna värmen och de snabba hjärtslagen.

 

 

Men bara det vore mitt…